Synopsis - Filmrecensioner

Sponsorer

Forum

Filmkritik

Film på G

Manusidéer

Jag fyller i med vit text ffffffffffffffff

Synopsis - Filmkritik!

Datum: 2004-02-10

:: Hero
av Zhang Yimou (2002)

Filmrecension insänd av Predrag Mihajlovic:

Zhang Yimous film Hero är estetikens höjdpunkt och scenografins underverk. All ytlighet som tillskrivs postmodernismen överskuggas här av estetiken. Skönhetsupplevelsen kommer till sitt fulla uttryck genom scenografin som är genomtänkt och genomförd till perfektion. Allt samverkar eller motverkar här. Inspelningsplatsen, gestalternas rörlighet, kostymerna, makeupen och färgerna blandas till en enhet. Där upprätthålls ett fulländat kaos eller ordning som fascinerar ögat och gör att tiden blir av med all sin betydelse. Ett belysande exempel på detta är scenen där de två stridskvinnorna kämpar med sina svärd bland de virvlande löven. Tillsammans med den osynliga, men allnärvarande vinden svävar gestalterna i luften, de guldfärgade löven och de lätta kostymerna. Och när blodet börjar droppa ner blir allt rött: löven, kostymerna och luften; den röda färgen översvämmar allt och betyder döden.
I en annan stridsscen är det damm, och i den nästa är det sandkorn. Kaos skapar ordning. Och ordning skapar ordning, som i de grandiosa scenerna där hundratals soldater grupperade med geometrisk precision skickar i väg hundratals pilbågar, vilka i sin tur samlas tätt i luften och flyger mot sitt mål som en bisvärm.Och det är inte bara gestalterna utan också vissa scenografiska föremål som aktivt deltar i den tämligen enkla historien.

När den Namnlöse hjälten berättar sin version av händelsen för kungen, viker de tiotals stearinljusen undan framför honom och på så sätt ger detta klar signal till kungen om att det Namnlöse har förvrängt sin berättelse. Då börjar kungen berätta sin version av hur och varför egentligen den Namnlöse dödade de andra tre skickliga stridsmännen. På så sätt blir också denna legend svävande och kaotisk, med en samtidigt klar strävan att komma till den rätta versionen, att bli förklarad och ordnad. Och det är inte bara de scenografiska elementen, eller de olika versionerna av en och samma händelse som samverkar (och motverkar) här, utan också det historiska och det legendariska. Historien blir legend och legenden blir historien. Och allt detta gör att den här filmberättelsen kan så lätt innefatta alla de äldsta motiv som har funnits i konsten och livet: kärleken, döden, uppoffringen, svartsjukan och maktkampen. Tankarna leder till Kurosawa, men till skillnad av hans filmer är Hero en dödligt allvarig film. Inte konstigt, för ett stort rike kommer att skapas - Kina.
Vardagen kan ibland bli grå och trist och Hero är en flykt från den.

epost: borka.mihajlovic@telia.com

<< Tillbaka